Min bästa vän. Jag gillar inte sånt. Jag har många vänner och alla är bäst på något. Men två stjärnor lyser lite starkare än andra.
Rickard, min sambo. För mig är det oerhört viktigt att kunna vara bara vän med sin partner. För när jag-svävar-på-rosa-moln-perioden aka. nyförälskelsefasen är över behöver man kunna umgås även som vänner, annars tror jag att man tröttnar på varandra väldigt fort. Det kan vi och det är jag glad för. Barnsligheten i honom finns kvar och det får mig alltid att skratta. Han vågar vara sig själv med mig och för honom kan jag berätta ALLT. Han känner mig bättre än de flesta och med honom är jag trygg och barnsligt lycklig.
Anna, min lillasyster. Systerskap är något väldigt speciellt. Vårt systerskap, ännu mer speciellt. Jag försöker komma på hur jag ska kunna förklara det i ord men jag kommer inte på något bra. För mig är Anna som den där underbara Twisterglassen på en het sommardag, den gör det redan underbara livet ännu lite bättre, grädden på moset liksom.
För henne gör jag allt för hon är allt, mitt allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar